På vår väg mot nya vyer så stannar vi till vid Fors badhåla i Rydöbruk. Man förklarar för mig att badhålan har mycket nyligen genomgått en restaurering då själva fördämningen brustit tidigare. Vidare berättar Lena för mig om Morgan Erixon, en man som varit drivande i att återuppbygga fördämningen, men som också driver ett familjeföretag i Lahult där man bland annat har hus-och stuguthyrning. Han och hans fru Marit bedriver även skogs-och fårskötsel med försäljning av ull därtill, och lite annat smått och gott.
När vi svänger in mot badhålan så står Morgan redan och väntar på oss. Han hälsar oss glatt välkomna.
Redan vid vår ankomst börjar turister rulla in, just denna gång från Danmark. Skulle just ni ha vägarna förbi nu i den närmaste tiden, så är vädret optimalt (om man blundar för diverse ögonblick då himmelen öppnar sig) för ett dopp i den lilla badhålan, som minst sagt ser välkomnande ut med sin naturliga omgivning, och en touch av mänsklig byggnadskraft.
Morgan förklarar för mig hur arbetet med fördämningen gick till, men också om badhålans historia. Numera tjänar badhålan som en plats för avsvalkning och rastplats. Men förr i världen, precis som vi tidigare märkt i mina observationer, så har tillgång på vatten ofta inneburit industriell verksamhet. Här har tidigare legat både sågverk och vattenkraftverk, som lyst upp vardagen för ett antal invånare i forna dar. Här finns också, för den nyfikne, lämningar efter industriverksamheten.
Man märker att det här ligger Morgan varmt om hjärtat, för han berättar om badhålans historia med inte så litet känsla, utan målar upp en färgstark återberättelse av vad som en gång försiggick här.
Det slår mig hur drivkraftiga de har varit, och är, i de här trakterna. Sprudlande bruksverksamhet, vattenkraftverk som lyste upp det tidiga mörka nittonhundratalet och numera; en utmärkt medvetenhet för hur man ska göra reklam för de egna områdena.
Detta märker vi inte minst när vi väl börjar röra oss mot Lahult och Morgans hem.
Ett stort gult hus, som används för uthyrning, ligger vackert på en liten höjd omgärdad av ett mindre öppet landskap. När vi väl stod jämsides med boendet så kunde man blicka ut över stora skogsområden, med en vy ända till Torups kyrka. Jag får förklarat för mig att det innan stod en massa höga träd här innan. När så en gammal kärring som hette Gudrun drog fram med orkankraft, så omformades landskapet till vad det är idag.
Nu fanns ju emellertid valet att plantera nya träd, och återupprätta det som en gång varit, men de blev förtjusta i utsikten som de hade fått och bestämde sig för att istället plantera julgranar som de ju sedan då säljer kring högtiden.
Morgan och Marit har tagit god vara på det intresset som turisterna visat Rydöbruk med omnejd. Med sin hus-och stuguthyrning och löfte om det lugna svenska landskapet som upplevelse, har de lockat många turister som nyfiket sökt sig till just lugnet vi har i de här trakterna. Vid sidan av driver de också en liten bod, med försäljning av många ting för den köpsugne. Själv köper jag mig ett par horn, en för mig själv och en för en långväga vän.
Vi tar farväl av Morgan. Tyvärr var inte Marit närvarande men jag insisterade ändå på en bild. Morgan skrockar lite och menar att han inte är uppklädd för det, men går ändå med på ett foto, med utsikten som bakgrund.
Morgan är, precis som alla jag mötte under min resa (somliga har inte nämnts här ännu), vänlig och verkar uppskatta ett gott samtal. Jag lämnar Lahult med goda minnen.
Vill ni veta mer om Lahult så kan ni gå in på: www.lahult.se
Där finner ni information om uthyrning av stugor och annan försäljning!
/ Robin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar