Sommarläsning!

Emellan alla tips om platser att se och besöka så skulle vi idag vilja göra en insats för litteraturen.



När ni fiskat, badat och paddlat färdigt kanske det vore lite trevligt och upplyftande för själen att sätta sig ner med en bok? Varför inte slå sig ner i en stol jämte husvagnen, eller lägga sig i trädgården intill sitt eget hem och låt er färdas bort till en annan plats och andra liv.

Personligen tycker jag mest om skönlitteratur, i alla former de kan tänkas komma, men här och där slinker också en del realism in. Men för sommarläsning vill jag nog för det mesta ha spänning och äventyr.
Vad ni än kan vilja läsa, och vare sig det är bok eller ljudbok, så kan man nog konstatera att läsning är bra för hjärngympan.

För er som kanske ska börja gymnasiet eller flytta hemifrån för att plugga efter sommaren, och har den kaosartade tonårsångesten krypandes runt hörnet, så kan jag rekommendera "Räddaren i Nöden" av J.D Salinger.
Boken har några år på nacken, och det märker man kanske lite på språket, men är fortfarande en tidlös klassiker som en gång var bland de första att beskriva den unge, rebelliske och förvirrade tonåringen i ett nötskal.

För de som gillar fantasy och vill drunkna i något annat än Game of Thrones (som också är fenomenal läsning), så kan jag rekommendera en bokserie som jag plockade upp i början av året.
Erik Granströms serie om den Femte Konfluxen är en detaljerad historia som väver samman flera karaktärers öden. Här finner vi mysterier och äventyr, spritt med vassa dialoger.
De första kapitlen kan vara lite tunga att ta sig igenom. Den första boken i serien går under namnet "Svavelvinter".

Men vart får man tag på bok-och ljudböcker, om man nu glömt att inhandla det innan semestern tog sin början?
Tja, är man på besök här i kommunen nu under sommaren, eller helt enkelt är en rotad Hylte-bo, så tar ju inte litteraturens medelpunkter semester för det! Hylte folkbibliotek har öppet, och det har Torup och Unnaryds bibliotek också.



Just nu har de sommartider, vilka lyder som följande...

Hylte Folkbibliotek:
Måndag: 10:00 - 19:00
Tisdag: STÄNGT
Onsdag: 10:00 - 13:00
Torsdag: 10:00 - 19:00
Fredag: 10:00 - 13:00

Unnaryds Bibliotek:
Måndag: 14:30 - 19:00
Torsdag: 14:30 - 19:00

Torups Bibliotek:
Måndag: 14:30 - 19:00
Torsdag: 14:30 - 19:00

Välkomna, och trevlig läsning! Och kom ihåg att böckerna på första bilden är från min egen samling!

/ Robin

Jälluntofta Camping

Det finns en hel del fina campingplatser här i kommunen. Vi var för en tid sedan och besökte en av dem.



Jag minns när jag var liten, då vi brukade ta en tur med våran husvagn genom landet. Vi besökte ett antal campingar de åren som vi hade husvagn.
Minnena kring de resorna är varma och glada. Pappa i sin semesterskjorta, och mamma i sina alldeles för stora solglasögon. Jag minns vännerna som man hade, under den där korta, varma perioden.
För all del så var vi aldrig i något av närområdena kring Hylte, men det kanske säger sig självt ändå. Däremot så delar ju alla campingmänniskor någorlunda sånär samma upplevelser.

Därför var det roligt att få se en campingplats här också. Säkerligen så har upplevelserna kring campingplatser inte förändrats så särskilt mycket från då till nu. Varje enskilt campingplats utmärker sig med sin egen nisch. Från skog och sjöområden, till öppna landskap nära till havet.

Jälluntofta camping ligger fint vid Jällunden sjö.
Här finns små, fina stugor till uthyrning, och husvagnsplatser. Med det kommer också en del aktiviteter för den som väljer att bo här. Häromkring kan man upptäcka vilt, fiska, hitta vandringsleder och bara koppla av.



När vi spatserar omkring vid campingplatsen så kan vi se besökare njuta i solen som har tittat fram bara ögonblick tidigare. Ett par barn följer nyfiket efter oss och undrar nog säkert varför vi tar kort på både det ena och det andra.

Vi tar en tur ut på bryggan, där vattnet kluckar fridfullt emot träet. En brygga som alla andra runtom i landet, med vackert glittrande, lugnt vatten som sträcker sig långt bort över ett stilla böljande vattenlandskap. Finns inte mycket som kan slå de små sakerna.



Tyvärr måste vi bege oss vidare. Men inte innan vi hinner ta ett par sving med golfklubborna vid mini-golfen! Vi kommer överens om att jag får erkänna mig besegrad av Johanna, min kollega på turistinformationen.




Har ni ännu inte prövat campinglivet, så ta och gör det vettja. Varför inte här?
Skulle ni vara intresserade så ta er en titt på Jälluntofta campings hemsida: www.jalluntofta.se

/ Robin

Kom igång med en gång

Idag bloggar jag i hälsans tecken. De som kanske har hängt med sedan jag började min serie inlägg här på bloggen vet att jag klagade på min egna kondition.
Jag tänkte att jag idag skulle prova på den omtalade promenadrundan längs Nissan, som kallas så fyndigt som "Kom igång med en gång".



Nissan går som en ådra genom vårat lilla samhälle I Hyltebruk. Jag kallar det för en ådra, eftersom den genom alla tider skänkt nytta och framgång åt alla verksamheter som byggts upp jämte dess lopp. Inte minst här då, hos oss i Hyltebruk.
Vi har tidigare talat om de olika bruksverksamheterna i våran kommun, men de tidigare industrierna har funnits lite varstans i det småländska landskapet. Särskilt kanske just då längs Nissan som varit nyckeln till vattenkraft.



När jag så kommer till Nissan och börjar min promenad så slås jag genast av hur lugnande det är att höra det porlande vattnet strömma framåt, mellan stenar och vass. Tvärs över leker skygga änder i vattnet, eller så kanske de också letar mat.



Här finns också en liten ö, som kanske syns bäst ifrån bron. Här kan man ofta se måsar häcka, vilket är något som alltid förundrat mig. Måsar för mig är ju kust-och havsfåglar. Men jag antar att omständigheter i landskapet kan bidra till att fiskmåsar finner det gynnsamt att bo här.
Hursomhelst så har jag alltid uppskattat måsarnas lek och skrik. Det har alltid tytt på en närhet till vatten.
Vandringen leder mig längs en slingrig grusväg som kantas av grönskande skog på ena sidan, och det lekfulla vattnet på den andra. Både ån och skogen ändrar utseende medan man vandrar och det hela känns som en ganska så hälsosam liten tripp för både kroppen och själen!



Nissan har sin början långt inåt småland, och ringlar sig genom landskapet som en orm. Den passerar Norra Unnaryd, Gislaved, Smålandstenar, Hyltebruk... Och mynnar till slut ut, efter ett antal andra hållplatser, i havet vid Halmstad.

Just i Hylte-trakten har vi många vägar längs Nissan, det vill säga inte bara den urgamla handelsvägen Nisstastigen. Vi har också leder som är utformade för vandrare och andra besökare som vill njuta av ron vid vattnet. Kom hit du också! Information om vart du kan färdas längs Nissan finns bland annat i dessa broschyrer, som kan hämtas ut här hos oss på Hylte Turistinformation!



/ Robin

Ebbe Skammelson

Vår kommun har del i den episka balladen om Ebbe Skammelson, som jag här tänker återberätta något med egna ord och tankar.





Ebbe, som seglade upp längs Lagan och till slut till sjön Bolmen. Det var här som hans öge beseglades i och med att han fann kärleken på Tiraholm i form av Malmfrid. De båda blev förälskade, men oförutsedda omständigheter skulle komma att hålla dem isär.
Ebbe fanns inte längre där, men Malmfrid väntade på honom troget i många år. Till slut så slöt hon frid med tanken att Ebbe måste ha dött, stridandes i ett annat land, och inte skulle komma tillbaka.
På så vis hände det sig att hon tog Ebbe Skammelsons bror Peter som make.



I sann tragisk berättaranda så återvände Ebbe på självaste bröllopsdagen och blev såklart bestört när han fick höra vad som stundade. I sin vrede halshögg han sin bror (för på den tiden så sparade man inte på krutet när man överreagerade).
Malmfrid blev så chockad över vad hon fick se, att hon själv trillade död ner. Återigen det här med att överreagera. Nå, väl.

Där stod sedan Ebbe, tyngd av skam och utan vare sig bror eller sin kärlek.

För att pina sig själv så lät han en smed göra en kedja med trehundrasextiofem länkar, en för var dag på året, som Ebbe skulle tvinga sig själv att bära som en påminnelse om hans synd.



Ebbe gav sig sedan ut på en resa genom Europa för att söka förlåtelse från självaste påven. Konstigt nog var det inte det den svåra biten, för påven gav honom förlåtelse som representant för den katolska kyrkan, men också för den allsmäktige fadern. Påven sade till Ebbe att både kyrka och gud kan förlåta, men att det skulle göra detsamma om man inte i sitt hjärta kunde förlåta sig själv.

Något mer upplyst så återvände Skammelson till Sverige för att sakteliga komma till sina sinnens ro över det som varit. Han färdades mellan öarna i Bolmen med roddbåt, och stannade en dag på varje ö. För varje övernattning han gjorde så blev han av med en länk i kedjan,
På så sätt lättades hans samvete dag för dag, till han till slut bara hade en länk kvar. När så den sista länken i kedjan fallit av, så uppfylldes Ebbe till slut av den inre förlåtelse som han så länge sökt. Han var vid det tillfället i Angelstad, och där dog han och blev begraven vid kyrkan där.



Jag kan säga som så att jag tycker om den här berättelsen. Särskilt delen som behandlar förlåtelse.
Vi söker alla någon form av förlåtelse, i olika grader, vid någon tidpunkt i våra liv. Medan somliga av oss söker att göra bot, på ett eller annat vis, så får man inte glömma att också förlåta sig själv. Det är det allra viktigaste.

Med det sagt, så tror jag att man ibland finner frid och förlåtelse där det är som lugnast och vackrast runt en. Nu fanns det ju en hel del som knöt Skammelson till Tiraholm, av vad jag läst. Men om man själv åker ut till Bolmen och Unnen och tar sig en titt, särskilt nu kring högsommaren, så måste i alla fall den här tiden på året skänkt många vackra vyer för Ebbe att iaktta och begrunda.

Kom hit och njut av de vackra omgivningarna, och kanske se vart Ebbe Skammelson kan ha levt och rört sig!
I häftet "I Ebbe Skammelsons Kölvatten" kan ni finna både karta och information om markerade platser som kan vara av intresse för den nyfikne besökaren. Den finns bland annat att hämtas här hos oss på turistinformationen i Hyltebruk! Varmt välkomna!

/ Robin

Bäckhästens Bageri & Café

Efter en lång dags aktiviteter kan det vara skönt att sätta sig ner och koppla av en stund. Detta kanske då med en kopp kaffe och lite fikabröd. Söker man det, så ska man ta en sväng in på Bäckhästens Bageri & Café.



Bäckhästens Bageri & Café nära Femsjö, en liten bit från Hyltebruk, sticker ut med sitt grönskande växthus där man kan sätta sig ner och njuta ett ögonblick. Växthuset är stort och rymligt, och även ifall det skulle regna eller blåsa kallt så har man ändå det varma och mysiga inomhus.
Skillnaderna mellan att ha ett café i ett växthus och ett vanligt sådant är uppenbara, men vad man kanske inte tänker på är själva grejen att kunna sitta inomhus och se ut åt alla håll. Även mindre önskvärda naturfenomen, som exempelvis en rejäl regnskur, blir satt till sin spets i upplevelse när det regnar och  smattrar mot glaset.
Det ger ett avkopplande ljud medan  man sitter inne i värmen och tryggheten.



Just idag regnar det inte, men solen lyser med sin frånvaro bakom ett vagt molntäcke. Vädret har under de senaste dagarna varit lite ostabilt, och detta var innan värmeböljan drog in som värst. Trots det så kan vi istället vila ögonen på den omvälvande grönska som beklär caféet. Tillsammans med mina fina kollegor så har vi en mycket trevlig pratstund medan vi reflekterar lite över dagen.

Inne, en bit från entrén arbetar de båda syskonen Lova och Vidar Brodin. Här inne säljer de bakverk och andra spännande varor. Bakelser och kakor är alla skapade med närproducerade råvaror. Egna odlingar, som är KRAV-certifierade, ger dem grönsakerna de behöver.
För produkter som inte är lokalt inköpta har man valt att satsa på Fair Trade-varor.



Just idag verkar det som om turisterna hittat hit då man kan höra en och annan dansk bland besökarna, och det ser ut som att det kommer kunna bli en mycket gynnsam säsong för de båda syskonen.

Innan vi ger oss så ber jag att få ett foto med dem båda, när tillströmningen svalnat lite, och det går de med på.



Vill ni veta mer om Bäckhästens Bageri & Café, så släng ett öga åt: www.backhasten.se!

/ Robin

Åkershult Trädgård!

Dagens blogginlägg går i grönskans tecken. Vi besöker  Åkershult Trädgård där Anne och Bob väntar på oss.



Anne och Bob kom hit 2011 för att leva just sin dröm och idyll, bland allt det gröna som växer runt omkring oss. Vi blir varmt mottagna av både dem och deras fina hund.
Tillsammans vandrar vi runt omkring deras gröna företag och samtalar en stund, om dem och deras projekt.

Anne och Bob, som träffades en gång för många år sedan genom sitt intresse för det som växer, belönades 2014 med pris för Årets Nybyggare. Det är ett pris som finns till för att lyfta företagsamma människor med invandrarbakgrund. Anne och Bob är nämligen från Nederländerna!

Det blir kanske lite extra intressant för mig, och jag försöker smyga in lite frågor om vart i landet de kom ifrån och så vidare. För det är faktiskt så att jag ganska länge nu har haft ett intresse i att lära mig nederländska. Det mycket tack vare att jag spenderat perioder i Nederländerna.

Hursomhelst så är det ju inte för mina privata intressen som vi är där...



Deras trädgård ligger precis intill där de bor, och området är omgärdat av skog. Mitt i finner man grönska av alla de slag. Växthuset känns riktigt mysigt och där inne odlas det grönsaker, precis som det verkar göra i ett litet land nära intill. Här surrar det och har sig, och det verkar inte vara någon brist på humlor.
Växterna blandas om vartannat i en slags explosion av växtlighet av både inhemska arter och andra mer avlägsna. Kompositionen passar perfekt!




De berättar för oss, medan vi inspekterar hagen, att de kom hit för att de tyckte att det var så fint här. De säger också att de tycker att vi andra i trakten nog inte alltid uppskattar det vi har, hur vackert och fint det egentligen är här ute i det svenska landskapet.
Det kan jag nog hålla med om, inte minst med tanke på att vi faktiskt bor i ett väldigt stort land där de olika landskapen ofta skiljer sig en aning från varandra.
Det blir ibland lätt att tro att allt ser likadant överallt, eller att man tror att man sett allt som finns att se i ens närområdet. Det gäller att tänka om, som jag tryckt på tidigare. Gör man det kan det hända att man hittar små smultronställen man aldrig skulle upptäckt om man inte gav sig ut.



Just denna dag så belönas vårt uppdrag med äkta holländsk våffla, eller stroopwafel som det heter på nederländska. Det är Anne och Bob som bjuder oss på denna delikatess från deras lilla butik tvärs över infarten från växthuset.
Där kan man inhandla diverse saker som kan vara intressant för turister och såväl lokala invånare. Inte minst kan man ju som sagt äta sig mätt på några våfflor.



Tyvär har vi ingen bild på de holländska våfflorna. De liksom försvann ganska snabbt... Men vi kan garantera att det är gott. De är platta och något hårdare än vad vi är vana vid, samt att de har honungssmak! Kom hit och utforska de olika växterna, köp er några kanske? Och sätt er ner för en paus i det gröna med lite fika!

Vill ni veta mer om Åkershult Trädgård så kan ni ta er en titt på deras webbplats som är: www.tradgardsbutik.nu

/ Robin

Pensionat Sågknorren!

Idag skulle jag vilja tipsa er om att komma och besöka Pensionat sågknorren! Vi hamnade där, precis som andra gånger, genom en turné med broschyrer som skulle delas ut.



För att komma till Sågknorren så måste man ge sig ut i den småländska bygden, och visst passar pensionatet in i bilden av det gamla Småland på sätt och vis.
Verksamheten kring området är djupt förankrat i jordbruket, för här har man ett mindre sågverk och man har även haft grisuppfödning. På så sätt så känns ju även pensionatets namn väldigt passande.

Pensionatet drivs av Susanne och Kjell-Åke Källén och man känner sig direkt välkommen med deras glada sätt och positiva attityd.

Hit kommer lokala ortsbor, och nu under turistsäsongen människor från andra delar av Europa, för att äta eller slå sig ner för en paus.
Pensionatet erbjuder mat och husrum, i olika former, för den som vill stanna över. Maten är lagad från grunden med bra råvaror och grönsakerna hämtas ofta från den egna odlingen. När vi kommer dit så slår vi oss först ner för att ta lite lunch, som just då är paj med sallad.
När vi sitter där och äter så får jag mig för att tänka att det känns precis som att komma hem till någon och äta god hemlagad mat, vilket det ju så är också. Jag själv glufsar inte i mig en, utan två portioner innan jag ger mig på kaffet.

Själva matsalen är rymlig och stilen på inredningen och hur det är byggt känns äkta gentemot sågverkningen. Stabila träpelare bär upp taket som också är i trä.
Vi får sedan gå husesyn och spana in några av de olika rum de hyr ut till gäster. Här finns rum för alla former. Från de mysiga rummen till den lyxiga bröllopssviten, för nu de som går i giftastankar.



Jag ber att få en bild med de båda ägarna, innan Kjell visar oss runt på området, och det går de glatt med på.



 Kjell-Åke berättar att de för närvarande håller på att bygga om en annan byggnad, en bit bort ifrån pensionatet, som är tänkt att kunna locka fler turister. En liten spelhall är redan färdigbyggd, där gäster kan koppla av och roa sig med lite biljard och andra roliga aktiviteter. Men det stora intill har en del kvar att färdigställas.
När vi nu står där dock, så känns det som om det lagts ner ett ganska stort arbete redan och man kan ana hur häftigt det kommer bli när allt är klart. Tills dess så ser jag fram emot att få komma tillbaka till Pensionat Sågknorren för mer god mat, och då särskilt kring jul då det arrangeras julbord!




Vi önskar Susanne och Kjell-Åke lycka till med det nya arbetet och hoppas framgångssagan med pensionatet fortsätter!
Vill ni själva komma hit för att äta eller ha någonstans att bo några nätter, så kan ni segla in på deras webbplats, som är: www.sagknorren.se

/ Robin